Kobra om en lönsam sjukdom
Förra veckans avsnitt av Kobra behandlade fenomenet Viagra, varumärket som tagit patent på ett helt tillstånd: impotensen. Jag slås av hur detta femtonåriga namn varit bekant för mig underligt länge, lika länge som jag varit aktiv inom området, om inte längre. Kristofer Lundström poängterar också att pillrets vida berömmelse inte bara beror på det manliga könets symboliska ställning (och dess slaka vägrans paralysering av manligheten) i vår kultur - massiv marknadsföring och spridning av så kallad "information" via mail har såklart haft en större betydelse för folkets medvetenhet om botemedlet.
Framgångsreceptet för denna i Sverige receptbelagda quick-fix var följande: skapa först en sjukdom, erbjud sedan medicinen. Det handlar om makt att få folk att välja det man själv tjänar pengar på, utan att de inser hur de omringats av marknadsföring och diagnoser. Men vänta, så fungerar väl marknaden i allmänhet? Och varför skulle sexualiteten exkluderas från konsumtionssfären? Den som verkar generera så mycket osäkerhet, osäkerhet som går att profitera på.
Michel Foucaults Sexualitetens historia känns evigt aktuell när Kobra problematiserar hur problem och lösningar är två flugor i samma ekonomiska smäll. Ur dokumentärfilmen Orgasm Inc. visas ett exempel som tydligt nog illustrerar hur sjukdomsförklaringen flyttar in i våra kroppar. En kvinna i sjukhusmiljö beklagar sig att hon inte bara är onormal, hon är rentav sjuk ("I'm diseased") - hon kan inte få orgasm av enbart vaginal penetration, framgår det. Med hennes hoppfulla medgivande opereras elektroder in i ryggraden till vilka hon har en fjärrkontroll kopplad. Ingreppet var dock inte särskilt framgångsrikt, orgasmerna ville inte zappas fram; vi får se kvinnan sitta och fnissa med ett ryckande ben - det är tydligen allt en knapptryckning framkallar.
Förskrämd av den mänskliga förmågan att aldrig veta var gränsen går undrar jag om vi eftersträvar att bli något slags sexuellt självtillräckliga cyborger, för att låna Donna Haraways ord för en levande organims som samexisterar med teknologi. Jag kan dock inte föreställa mig något mindre fullständigt än en människa för vem sex och tillhörande njutning helt frikopplats från mänskliga relationer. Med orgasmen som prestation och sexualiteten som en del av individens självcentrerade identitetsfuskbygge verkar somliga kapabla att överskrida alla fysiologiska hinder - allt för lusten! Samtidigt är det ju för varandras skull vi insjuknar i dessa sjukdomar av olust, tar tacksamma emot diagnosen och knaprar Viagra. Det är bara ett något omständligare sätt att vårda våra relationer på.
