Linnéa Wigforss

Reklam har bara ett värde för individen om den kan omvandlas till information. Om jag lider av extrem törst en het sommardag är en skylt där det står "LEMÅNAD FEM KRONER" och en pil en upplysning jag kan ha användning av, men när jag redan är nöjd med det universitet jag går på har jag absolut ingen användning av Luleå Tekniska Högskolas kurskatalog. Jag har fått den i tre år i rad nu. Varje gång kommer den såklart inplastad. Detta är tredje gången jag slänger den utan att bläddra i den. Information jag inte bett om förvandlas till reklam.

Det pratas en hel del om internets fördelar ur miljösynpunkt. Inga organisationer skickar ut medlemsinfo via snigelpost nu när det finns mail, och när jag skaffade bonuskort på Apoteket fick jag bonuspoäng på mitt nya bonuskort om jag ville ha information (eller reklam, vad det nu blir) i mail i stället för brev. Men Luleå Tekniska Högskola, de har aldrig frågat om jag är intresserad av deras katalog. De tror uppenbarligen inte att jag hade kunnat leta reda på information om deras utbildningar själv, genom några enkla miljövänligare klickningar.

I stället får jag bara ytterligare en sak att släpa till återvinningsstationen. Det systemet i all ära, det är dock alltid bättre att aldrig ens tillverka en katalog än att återvinna den om och om igen.