Alla kan inte vara Schindler
Jag tänker alldeles strax fortsätta mitt Kobra-maraton på SVT Play, men först vill jag delge vad Philip Gourevitch sa om vårt sätt att se på historiens värsta händelser. De flesta skildringar (romaner, filmer) som produceras för att berätta om det hemskaste innehåller en huvudkaraktär som är något bättre än sin omgivning, om inte i handling så åtminstone i tanken. Bakom denna person kan vi ta skydd, kan vi försvara oss mot tanken att vi kanske alla är potentiella omänskligheter allihop. Alltså: "Om jag hade varit nazist hade jag varit Schindler." Men sammanhanget formar människan, och vad vet vi om det värsta tänkbara när vi befinner oss framför teven i vardagsrummet. Ett koncentrationsläger under andra världskriget eller Rwanda våren 1994 hade antagligen förändrat oss åt andra håll än vad den bekväma soffan förmår.
Jag tänker dock inte tipsa om Gourevitchs böcker, eftersom jag inte läst dem. Lustigt sammanträffande dock, att jag höll i en av dem, Vi vill upplysa er om att vi kommer att dödas imorgon tillsammans med våra familjer, på biblioteket idag, vald på måfå.