Linnéa Wigforss

Ingenstans hittar jag Inger Christensens uppläsning av Sommerfugledalen på det här jävla internet vars förmåner ur mitt perspektiv är mycket få. Jag behöver en upplösning av den här passiviteten; jag behöver en mässande stämma, ett flöde ord vilka så självklart hör samman. Ännu bättre hade förstås varit att ha en livs levande dansk här vid min sida, som hade kunnat läsa den från mitt papper. Men jag hittar ingen Danish-on-demand-tjänst heller. Då inga av mina böner besvaras är jag rädd att jag kommer att sitta här, stilla och stirrande, för resten av kvällen.