Drömtydning
Det mest logiska är att nattens dröm utspelade sig på Bengans, Göteborgs bästa skivaffär. Vi befann oss på ett café i anslutning till en skivaffär och det har jag inte sett på så många andra ställen än just på Bengans. Göteborg är också någon slags knutpunkt för de två karaktärer som drömmen speglade.
Det var Linnéa, Kalle och en tredje person i periferin vars ansikte jag aldrig kunde uppfatta. Ändå var den här tredje personens närvaro väldigt stark och jag skulle tro att han var en domare av något slag. Tydligt mer allierad än med Kalle än med Linnéa. Linnéa hade sin nya stad i ryggen, men det hjälpte föga. Hur som helst: de förde en glättig konversation, men med alla sociala problem jag har för tillfället kände jag även i drömmen hur Linnéa absolut inte var mitt rätta jag. Hon ställde in sig med hjälp av mina inlärda brudfunktioner. Eftersom hon aldrig varit så bra på det hamnade hon direkt i underläge.
När de satt där gick plötsligt någon förbi med en trave plattor av UB40. Jag har aldrig lyssnat på detta band, men förstås har alla hört slöa och gnälliga Red red wine på radion. Alltså har jag ingen aning om vad något av deras album heter. Men, överst i traven ligger en skiva Linnéa tydligen känner igen, och hon utbrister: "Åh! The ---- ----!"
I och med det uttalandet så delas Linnéa i två: en Linnéa som är i desperat behov av att definiera sig själv oberoende av de två killarna hon fikar med, samtidigt som en Linnéa som är totalt livrädd för att inte dela åsikt med dem. Både inuti Linnéa och för situationen i helhet är utbristandet "Åh! The ---- ----!" hela drömmens kritiska punkt.
När hon vänder sig tillbaka till sitt sällskap skakar Kalle långsamt på huvudet. Han ler på ett sätt som visar hur många generationer det är mellan honom och Linnéa vad gäller både intellekt och smak. Misstaget hon gjorde var att låta den halvan av Linnéa som behöver definiera en fri personlighet komma fram. Och nu hade hon kastats av tåget. Hon vet ingenting om musik. I själva verket, finns det egentligen någon intelligent fristående åsikt i den här bruden? Och som sagt, inte ens rollen som brud spelar hon väl.
Hur ska jag kunna hävda mig själv när ens förflutna spökar för en i sömnen? Jag kan ju bara ligga där och se mina olika svagheter smärtsamt gestaltas. Som Alex de Large i Clockwork Orange med hakar i ögonlocken som tvingar mig att lära och se. Till soundtracket av mitt liv. Hur många felsteg får en människa ta?
Vilken förskräcklig dröm! Men jag antar att den speglar det mesta som du har i huvudet just nu? Då vet du vad det är du har att arbeta med - att förlösa din identitet och göra den fri från alla andras bilder av den. Våga misstolkas för att kunna vara dig själv.