Blanketternas blankett
Ännu ett uttryck för människors klumpiga välvilja som antagligen stjälper mer än hjälper läggs här fram utav Peter Englund. Jag undrar över tröskeln där Sorgligt passerar och blir Lustigt. Vad om denna blankett en dag dimper ned i mitt brevinkast? Bäst att inte skaffa make, fader, bror; har man klarat sig hittills så...
För en halvtimme sedan: någon form av post - förstås inte den riktiga posten då det är Luciaeftermiddag och lördag på samma gång, utan antagligen ännu ett flygblad från Jehovas vittnen - kommer och jag rycker ofrivilligt till, men av ljudet, av det ofarliga. Det är ju inte krigstider, om det behöver jag inte påminna mig. Men vad går egentligen inte att skratta bort?
Kommentarer
Trackback