Ömtåligheten
Ta något för givet, eller låt bli - det kommer att försvinna.
Fäst dig vid minnen, drömmar, eller tankar - de kommer att försvinna.
Hitta någon, lär känna någon, tyck om någon - den kommer att försvinna.
Hitta ett underbart jävla jobb med bra betalt och kaffe så ofta du vill - ja, det försvann det också.
Att vara optimist är att skratta livet i ansiktet, att byta fil utan att se sig över axeln, eller att helt enkelt parkera snett och skita i mercan bredvid som ägs av en rik gubbe som svär när han inte kommer in i biljäveln. Visa någon vad du känner, eller låt bli (som majoriteten gör) - det kommer att göra varken eller. Har denna person anlag för cancer, eller käkar grön marsipan och förgiftas av kemiska färger, kommer den att dö ifrån dig ändå. Denna insikt, att allt förr eller senare gör så jävla ont, gör väldigt ont. Jag orkar inte ha den insikten. Jag har den. Vare sig jag låter bli den eller inte tar jag ställning - det är för sent nu, jag vet redan, om man vet är det för sent. Det är för sent.
Jag ser inte fram emot sommaren, den är inte min. Jag ser inte fram emot studenten, den är inte min. Vem vet om jag har en vän imorgon? Ensamheten garanterar inga förluster, men att eftersträva den är antagligen i sig den största förlusten av alla.
Fäst dig vid minnen, drömmar, eller tankar - de kommer att försvinna.
Hitta någon, lär känna någon, tyck om någon - den kommer att försvinna.
Hitta ett underbart jävla jobb med bra betalt och kaffe så ofta du vill - ja, det försvann det också.
Att vara optimist är att skratta livet i ansiktet, att byta fil utan att se sig över axeln, eller att helt enkelt parkera snett och skita i mercan bredvid som ägs av en rik gubbe som svär när han inte kommer in i biljäveln. Visa någon vad du känner, eller låt bli (som majoriteten gör) - det kommer att göra varken eller. Har denna person anlag för cancer, eller käkar grön marsipan och förgiftas av kemiska färger, kommer den att dö ifrån dig ändå. Denna insikt, att allt förr eller senare gör så jävla ont, gör väldigt ont. Jag orkar inte ha den insikten. Jag har den. Vare sig jag låter bli den eller inte tar jag ställning - det är för sent nu, jag vet redan, om man vet är det för sent. Det är för sent.
Jag ser inte fram emot sommaren, den är inte min. Jag ser inte fram emot studenten, den är inte min. Vem vet om jag har en vän imorgon? Ensamheten garanterar inga förluster, men att eftersträva den är antagligen i sig den största förlusten av alla.
Kommentarer
Trackback