Mother duck

Min lilla familj. Inte ens fyra personer som kan hålla ihop. Alla är kärlekslösa och blodsbanden är så otillräckliga när det kommer till kritan. Jag förstår inte hur ingen orkar och jag gråter lite för oss alla, tror jag. Samtidigt hatar jag hur de saker som ju egentligen inte finns är just de som gör så ont att man inte kan andas ibland. Agnes sitter och nynnar på By The Way i vardagsrummet. Mamma gör knäck nu och behandlar det jobbiga genom att prata med sig själv om receptet. Peo kom förbi, men han grattade mig inte. Jag förstår inte varför. Ingen av mina fastrar har skickat kort. Jag förstår inte varför. Så patetisk jag är som kräver här i tystnad.

Det går inte att fylla år, det bara går inte och kan inte genomföras och vill inte genomlevas. Det har varit samma sak i flera år. Det är så viktigt för mig på något vis, inte för att jag är född just idag eller annat bullshit, utan bara det att på födelsedagar brukar ju allt vara så fint i andra familjer. Det brukar vara en avstanning från vardagen då man visar kärlek genom att göra något så fånigt som att ge presenter och sjunga sånger och så. En hatfri dag. Som julafton. Men det är aldrig hatfritt här och just idag hade jag inte hoppats på mer än att det skulle vara trevligt och kännas ljust men det blev inte så och nu får jag skit för det och jag känner mig jag vet inte hur men jag är så gammal nu och ingenting som har med födelsedagar att göra borde röra mig i ryggen. Jag känner mig så bortskämd. Hur kan jag förvänta mig något? Varje gång någon ödslar energi på mig får jag ju skuldkänslor. Och när mamma ger mig en bok med en katt på och säger "Tyvärr är det så nära vi kan komma en katt" så skäms jag så oerhört för att jag finns och för att jag kräver och för platsen jag tar och hatet jag kräver, nej ber, ska försvinna. Och jag vet inte vad som kom först - hönan eller ägget - om det var mamma som först behandlade Emma orättvist eller om det var Emma som först kallade mamma för jävla kärring. Jag vill ju inte att någon ska gråta, därför kan jag inte ta någons sida. Jag kan bara som vanligt gömma mig istället. Saker kanske ordnar sig då.

Kanske är jag bara född någon annan dag egentligen och har hittills haft fel på datumet? Vem vet.

Kommentarer
Postat av: stig

Vilket fint inlägg. Du fick många relevanta saker sagda och jag måste säga att jag blev både oroad och slagen. Starkt av dig att sätta ord på allt.


Kommentera som fan, s'il vous plaît:

Namn:
Kom ihåg vem jag är

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback