Bananlådan
Att flytta är en allmänmänsklig erfarenhet; i behovet av bananlådor länkas indirekt en stads alla samtidiga flyttare samman. Under dagens jakt på bananlådor - till fots, i regnet - blev jag varse om två saker. För det första, bananlådor är en mer eftertrakad resurs än jag någonsin kunnat ana och för det andra: det finns ingen som helst anledning att oroa sig över att okända människor skulle vara otrevliga mot den som söker efter bananlådor, trots att man besöker deras butik i icke-kommersiellt syfte.
På samtliga ställen visade det sig att jag var för sent ute - inför nästa flytt vet jag alltså att man måste hänga på låset, åtminstone om man går på jakt i slutet av månaden. I den tredje affären blev jag dock lovad av mannen i kassan att han skulle hålla några åt mig om jag kom tillbaka nästa dag. All denna vänlighet i utbyte mot ingenting! Till min förvåning har min bananlådeodyssé bevisat för mig att matbutiker är mer än kommersiella rum, där blir man hjälpt på riktigt, ja till och med småpratad med om bananlådans alla utmärkta egenskaper.
På samtliga ställen visade det sig att jag var för sent ute - inför nästa flytt vet jag alltså att man måste hänga på låset, åtminstone om man går på jakt i slutet av månaden. I den tredje affären blev jag dock lovad av mannen i kassan att han skulle hålla några åt mig om jag kom tillbaka nästa dag. All denna vänlighet i utbyte mot ingenting! Till min förvåning har min bananlådeodyssé bevisat för mig att matbutiker är mer än kommersiella rum, där blir man hjälpt på riktigt, ja till och med småpratad med om bananlådans alla utmärkta egenskaper.
