Fräls oss ifrån kärleken
"Manssamhällets avtrubbande vaggvisa och lugnande medel - pornografin - avspeglar babymännens skrik efter modersbröstet."
"Medelklassfadern är alligatorn i glasburen, som vi kastar slantar på för att få den att reagera."
För några år sedan såg och hänfördes jag av Suzanne Brøgger på Bokmässan. Detta var katalysatorn som gjorde att jag till slut försökte mig på den i min närhet länge omtalade Crème fraiche - som inte alls föll mig i smaken. Den fick mig bara att känna mig konservativ - en helt oavsedd effekt - och provocerad av dess brist på moral slutade jag att läsa efter en tredjedel. Fräls oss ifrån kärleken fångade mig däremot från första stund; jag är mycket tacksam att det var just den jag överraskat hittade i brevlådan förra veckan, skickad från en annan läsande vän.
Brøggers insikter känns mer moderna än de åsikter som tillhör vårt samhälle idag, men först och främst är det hennes stil som tilltalar mig. Den är helt och hållet osentimental, vilket känns väldigt befriande. Den feministiska diskurs som idag kan upplevas som uttjatad formulerar hon med en skärpa som åstadkommes av ett oerhört intellektuellt självförtroende. Jag kan ärligt talat inte fatta varför inte feminister som är aktiva idag citerar Brøgger rakt av. Det är ingen idé att tro sig själv om att kunna formulera problemen bättre - på så sätt har dessa drygt fyrtio år som gått sedan bokens publicering inte fört oss någonstans.
"Medelklassfadern är alligatorn i glasburen, som vi kastar slantar på för att få den att reagera."
För några år sedan såg och hänfördes jag av Suzanne Brøgger på Bokmässan. Detta var katalysatorn som gjorde att jag till slut försökte mig på den i min närhet länge omtalade Crème fraiche - som inte alls föll mig i smaken. Den fick mig bara att känna mig konservativ - en helt oavsedd effekt - och provocerad av dess brist på moral slutade jag att läsa efter en tredjedel. Fräls oss ifrån kärleken fångade mig däremot från första stund; jag är mycket tacksam att det var just den jag överraskat hittade i brevlådan förra veckan, skickad från en annan läsande vän.
Brøggers insikter känns mer moderna än de åsikter som tillhör vårt samhälle idag, men först och främst är det hennes stil som tilltalar mig. Den är helt och hållet osentimental, vilket känns väldigt befriande. Den feministiska diskurs som idag kan upplevas som uttjatad formulerar hon med en skärpa som åstadkommes av ett oerhört intellektuellt självförtroende. Jag kan ärligt talat inte fatta varför inte feminister som är aktiva idag citerar Brøgger rakt av. Det är ingen idé att tro sig själv om att kunna formulera problemen bättre - på så sätt har dessa drygt fyrtio år som gått sedan bokens publicering inte fört oss någonstans.
Kommentarer
Trackback